Imorgon står klockan på 06:00. Varför den gör det är för att det inte är någon vanlig dag imorgon... utan min första riktiga dag att jobba detta sommarlov. Just nu skriker jag inombords: Nej jag vill inte. Men så fort jag är uppe och börjat jobba tror jag det kommer gå ganska bra. Så i tre veckor framöver befinner jag mig hos Kbab. Vilket ändå passar bra då sista tiden i Sverige ändå ska ska spenderas här hemma. Så godnatt säger jag, för lite pinsamt skulle det ändå vara att komma försent första dagen.
Om en månad lyfter flyget och jag befinner mig inte längre på svensk mark. Jag kommer om en månad stå som en förvirrad liten tjej på arlanda och inte riktigt förstå vart jag ska med tusen tankar i huvudet skulle jag tro. Jag ska helt plötsligt byta ut det vanliga ordet Hej mot Hello och komma ihåg att säga det viktiga ordet Please efter alla meningar ungefär. London kommer närmre och närmre men det är nog inte förrens jag sitter där på planet jag kommer att förstå att jag verkligen ska bo i London ett år.
Jag kan ju inte säga att jag är den bästa "bloggaren" då inlägg kommer upp lite då och då men så får det också vara just nu. Jag "övar" helt enkelt för det kommade året. På tal om det så känns det fortfarande så otroligt overkligt att jag ska åka. Jag ska flytta till ett främmande land för ett år. Just den meningen går inte riktigt in i mitt huvud. Det är ca 40 dagar kvar vilke är lite mer än en månad. Vad ska jag packa? Vad ska jag fixa innan? Vad måste jag göra innan jag åker? Hur kommer allting att bli? Kommer min värdfamilj vara hemsk? Kommer skolan att vara bra? Precis alla dessa frågor snurrar omkring i mitt huvud just nu. Jag är så himla glad att jag ska få åka och jag blir alltid lika glad när jag tänker på det, men samtidigt finns också en rädsla just nu. Men det ska nog vara så och det hör nog till. Vi får se vad jag skriver här om någon månad... Just nu har jag några dagar hemma innan jag ska bege mig till Karro på västkusten, vilket ska bli hur bra som helst. Sommarlovet flyter på som det ska med andra ord.
Är nu hemma efter en vecka på Öland som är min favorit plats på denna jord. Veckan har bestått av sol, moln, regn, vind, vatten, fika, mys, sömn, blåbär, vänner och en glömd laddaren till kameran som resulterade i att jag blev ganska så arg. Men innan batteriet dog fick jag några bilder tagna. Men veckan har varit som alltid på Öland, underbar och för mig blir det inte någon sommar utan Öland helt enkelt.
Kvällen igår var något jag inte ens kunde drömma om. Sedan några år tillbaka har Oth varit en serie som jag har följt och den betyder så otroligt mycket. Gavin DeGraw sjunger låten I Don´t Want To Be som intro. Han har även dykt upp någon gång/gånger i Serien. Det har alltså varit min dröm att få se han. När jag sedan fick reda på att han skulle spela på pip har jag gått och funderat fram och tillbaka om jag ska gå. Hilja och Emma övertalade mig och sa att jag inte skulle ånga mig och jag gick, tack tjejer ni hade så rätt, Tack. Jag älskar hans musik och där stod jag nu och lyssnade. Plötsligt träffar jag Sara från min klass och vi gör upp att träffas efteråt. Vi börjar gå runt och av slumpen går vi lite åt sidan och ser att man kan ta kort med Gavin. Jag höll på att dö. Med darriga händer tog vi kort och självklart gav jag han en "Big Hug" och sa allt mellan att jag älskade han och att han var bäst och det är han. Helst sjukt. Även fast det var hundra andra tjejer som tog kort är jag världens lyckligaste. Det går knappt att beskriva, men jag sitter och ler när jag skriver detta inlägget, mer behöver jag nog inte säga. Jag studsar upp och ner av lycka och kommer gör det ett långt tag framöver.
Sommarlovet rullar på och jag njuter som bara den. Detta är slutet på tredje veckan och redan har sommarlovet varit fullt av saker som varit så himla bra. Peace and Love var en vecka där jag fick se många av mina favorit artister och igår var jag med om något jag sent kommer glömma. Vilket jag skriver mer om sen. Senaste tiden har varit otroligt bra med fina vänner, familj, födelsedagsfirande, myskväll, hotellfrukost med underbara tjejer och ledig tid som spenderas med världens bästa storasyster. Åh tack sommaren för att du är så underbar.
Det går inte rirkigt att beskriva hur sjukt bra denna vecka har varit. Det har varit fantastiskt, magiskt, äckligt, underbart, mycket människor, väntan, stående, gående, campande, skirkande, dansande, ljusa nätter och mycket mer. Listan skulle kunna göras lång men det har varit en så jäkla bra vecka. Tack Hilja och Emma för att ni är grymma. All musik har varit så jäkla bra att det inte ens går att beskriva. Jag var nästan tvungen att nypa mig i armen för att faktiskt förstå att jag stod där och lyssnade på alla som jag drömt om att se. TACK peace&love för en vecka som kommer att stanna i mitt minne för alltid.
Stockholm är väldigt bra på alla sätt och vis.
Dagarna på västkusten spenderades med min bästa Karolina. Vi besteg det stora berget som alltid, vaknade av världens störigaste fågel varje morgon som lät som en väckarklocka på högsta volym, åt glass, njöt av den sol som visade sig, bakade, åt god mat, försökte så gott som träna lite, såg solsidan som man kan se om och om igen, såg film som jag lyckades somna ifrån, Laura kom till oss min sista dag och vi hade hur mysigt som helst.
Nu är jag hemma från västkusten och där var det hur bra som helst men världens bästa Karro. Bilder kommer upp här senare. Idag har varit en "fixar dag" vilket behövdes. Dagen har bestått av långpromenad, Posta brev, Handlat, Lagat lunch, Städat garderoben, Städat rummet, Skrivit ut och fixat med bilder, Packat till Stockholm. Men med musik som spelas går alltid det man gör mycket snabbare. Har bara några saker jag ska göra, sedan ska jag säga Hej till min säng så att jag orkar ta mig upp till tåget imorgon. 
Dessa två små brudar är klart bäst. Ni är crazy båda två men vad gör det? Gårdagen spenderades alltså med familjen hos mormor och morfoar på landet där även två av mina kusiner befann sig. Visst gick det år lite energi under dagen när man måste springa omkring som en femåring själv, men det gör mig ingenting ärligt talat. 
