Anna Lindgren

Nu ska jag göra ett kort inlägg, jag lovar. Idag har jag nämligen gjort några av de saker jag inte gjort tidigare:

 

*Köpt Te (inte kaffe än) på Starbucks i biblioteket.

 

*Handlat på Primark för fösta gången (då vi var inne i Kingston med skolan).

  

*Åkt dubbeldäckare.

 

*Åkt buss till skolan för första gången (men är fortfarande förvirrad av all trafik åt olika håll).

* Tagit några få bilder på mitt rum och Lite till från mitt hus, men bättre kommer snart. 

Jag är inte den bästa på detta med uppdatering. Men just denna vecka kommer det vara lite dåligt, då jag inte har några riktiga rutiner än. Allt funkar jättebra. Min familj är toppen på alla sätt och vis. Igår kväll var jag ute och promenerade med min värdmamma för att se mig omking och allt är så fint. Jag bor 30 minuter från skolan, så dit promenerar jag lätt som en plätt. Hela denna vecka försöker man vänja sig vid allt som finns, men jag känner mig redan väldigt hemma på många sätt. Min frukost består av rostad macka, cocopops, juice och mjölk, ja hehe kanske måste få in lite variation i den måltiden. Jag dricker mycket te och jag har ätit min första lunch på skolan. Jag gillar verkligen mitt hus jag bor i.

 

Idag var det skola som vanligt då vi följde scehmat, imorgon är det halvdag då vi ska åka någonstans på eftermiddagen så allt rullar på. Det är så konstigt att det man har gått och väntat på så länge plötsligt händer och jag lever mitt i det. Men efter skolan har vi gått till en gata i Richmond och där finns mycket butiker som tillexempel Topshop som jag har ca 20 min från mitt hem där jag bor, dock ett lite mindre men det gör mig ingeting, andra butiker och fika ställen som starbucks tillexempel så ja, jag trivs väldigt bra där jag bor. Det är så svårt och veta vad jag ska skriva men jag ska försöka att inte göra så långa texter som jag nu lyckades göra igen. Men här är bilder som jag tog när jag gick hem från skolan idag, har inte hunnit tagit några bättre, men det kommer snart. Nu ska jag fixa lite smått och sedan äta.     

     

Jag är här nu, jag är framme i London. Jag lever och jag är i mitt nya rum. Allt känns väldigt bra. Dagen har varit väldigt lång på många sätt och vis. Jag startade dagen i stockholm. Sedan bar det av mot Arlanda. Det var konstigt att säga hej då till mamma och pappa. Jag tror inte riktigt någon utav oss förstod att jag skulle åka. Vi hoppade på flyget och allt gick bara bra.

 

Framme är det lärare som tar emot oss. Vi alla får gå till olika bussar beroende på vart vi ska bo. Det var en konstig nervositet som knöt sig i magen när läraren sa mitt namn och det var min tur att kliva av och möta familjen. På trappan in till mitt hus står jag och läraren och det tar ett tag innan min värdmamma kommer (då han jag hunnit tänka tusen tankar om att nu har de glömt att jag kommer) Men så skulle det inte bli. Hon öppnar och in kommer jag. Jag blir bjuden på te och fika med deras kompisar. Familjen hjälper mig med allt och mitt rum är jättefint. 

 

Jag sitter just nu och dricker min andra tekopp så jag börjar nu bli en riktig engelsk tedrickare. Jag har allltså haft middag med familjen och nu sitter jag här. Huset är jättefint och de har en mýsig liten trädgård och nu mina vänner ska ni höra något, familjen har en svart katt. Ja ni som känner mig förstår nog vad jag tänkte där, men den är riktigt söt. Det är så konstigt att det bara har gått en dag, men samtidigt har allt gått så fort. Jag känner hur mina ögon snart faller ihop och jag ska nu lägga mig på en engelsk huvudkudde för första gången i mitt liv och sedan upp för att ta en promenad men min vädmamma till skolan. Det känns konstigt att helt plötsligt börja en ny skola och få en ny klass. Jag lovar er bilder när jag kommit in i detta liv lite mer. Ni alla är saknade, jag önskar jag hade fått med er alla i en stor resväska som jag kunde ta fram precis just nu. Nu ska jag gå och lägga mig, men först vill jag ge er en BIG HUG FROM LONDON.                  

Detta är sista natten i Sverige. Sitter just nu i lägenheten i Stockholm. Det känns så konstigt att det är sista kvällen här hemma i "sverige". Imorgon lyfter flyget 11:15. Imorgon kväll går jag alltså inte som vanligt och lägger mig i mitt rum hemma, inte i min vanliga säng, och jag kan inte bara öppna kylskåpet hur jag vill utan jag befinner mig i London och troligen i mitt nya rum. Det känns jätte konstigt och jag kan inte förstå det än. Jag kommer nog inte ens förstå detta om några dagar. Allt är packat och klart nu. Väskan står och väntar. Resväskan gick ihop tack och lov. De sista dagarna hemma har alltså spenderats med världens bästa vänner, besök på sundsta och mysig brunch hos fina Sara där jag också sa mina sista "hej då". Sen bar det iväg mot stockholm och nu sitter jag här och skriver. Jag minns nyss att det var flera månader kvar tills jag skulle åka och nu är det en natt sen åker jag iväg. Jag vet inte hur någonting ser ut, hur staden är, skolan eller familjen och det är skrämmande samtidigt som jag blir så himla glad av att tänka på att få åka. Men nu säger jag god natt sista gången i Sverige. Nästan gång jag rör mina knappar på min dator är när jag sitter i London. Vilket känns så himla konstigt. Därför säger jag nu god natt, för vi ses i London nästa gång.        

Som rubriken lyder är det inte alltid lätt att säga hej då. Plötsligt ska man säga hej då till alla människor man alltid är van att bara kunna ringa, prata eller träffa fem minuter bort. Jag har ju aldrig sagt hej då på detta sätt förut. Jag kommer sakna er alla något oerhört. Låter som om jag ska åka väldigt långt bort, men det ska jag inte, tur det, utan det är bara det att detta blir något man inte är van vid. Ni alla äger något otroligt mycket. Här kommer blandade bilder från olika tillfällen och dessa + många fler ska sitta uppe på min vägg om jag nu har något rum och inte får bo i någon liten skrubb när jag kommer fram. Men jag hoppas att jag får ett rum som har en bra vägg, det vore ju ganska bra. Jag kommer sakna er mina fina vänner.   

Tack för i onsdags. Ni äger på alla sätt och vis. Jag kan lova att jag kommer sakna er något otroligt där borta. Ni är för bra helt enkelt.   

Denna dag ska gå åt till packning, eller rättare sagt skriva en packlista för er helt år. Just nu skulle det vara skönt om någon ville göra detta åt mig, för hur gör man egentligen? Vi får se hur det kommer att gå helt enkelt. Igår spenderades kvällen med Hiljis vilket var hur mysigt som helst och kvällen hade inte kunnat spenderas på ett bättre sätt efter tre veckors jobb med film, mys och prat. Men igår hände en annan sak också som var mindre rolig. Jag var nämligen hos frisören som är en liten historia för sig. Jag ville göra mitt hår i lite blandade slingor men famförallt ljusa så att det inte skulle blir så stor förändring. Men helt plötsligt satt jag där och var brunett. Nja kanske inte brunett, men för mig är det brunett om man jämför med innan. Jag vet inte om det blev ett missförstånd eller om jag var otydlig. Men jag får tvätta och se hur håret blir om ett par dagar. För jag känner mig inte helt nöjd direkt. Men det ordnar sig nog. Idag står också bio på schemat med en efterlängtad syster och här kommer lite bilder från senaste tiden i mobilen.      

Sista tiden har gått väldigt snabbt då jag har befunnit mig på jobbet och hunnit träffa massa fina vänner. Idag är det bara tio dagar kvar tills jag åker vilket jag insåg förut och det känns overkligt och konstigt på ett sätt. Hur kunde det gå så himla snabbt? Men idag har jag precis avslutat tre veckors jobb vilket känns underbart. Även solen har börjat lysa över karlstad de senaste dagarna vilket också varit underbart. Men man vågar ju inte ens hoppas att det ska hålla i sig. Men nu är jag ledig och helgen är väldigt välkommen. Just nu så njuter jag av varje steg jag tar i Karlstad, låter nog lite konstigt men jag har nog börjat förstå innerst inne att jag inte kommer bo här på ett tag och att världens bästa vänner inte kommer att befinna sig fem miuter bort. Men det kanske är percis så här man känner när man snart ska åka.        

Jag är så häääääääääär glad just nu gånger tusen ungefär. Jag fick precis kontakt med min värdfamilj vilket känns undebart. Jag har nämligen gått och väntat på svar i flera veckor då jag hade skickat ett mail till dem. Men nu idag skickade jag ett sms och de svarade. De hade varit bortresta precis som jag trodde. Jag trodde nästan att jag skulle få bo på gatan ett tag. Men nu verkar det som om jag får tak över huvudet och att min värdfamilj lever vilket var skönt att höra haha.   

För första gången på länge känns det verkligen som en "riktig söndag" bara för att jag ska jobba imorgon. Så denna dag erbjuder nog inte så mycket annat än soffan och en bra serie skulle jag tro, då vädret som varje dag under den här sommaren inte är på den soliga sidan ändå. Igår hade jag en himla bra och rolig kväll hemma hos Felicia med himla bra vänner. Det var så kul att träffa alla som man inte ser lika ofta nu under sommaren när alla åker om varandra hela tiden.      

Efter en veckas jobb är det nu helg, Vilket känns väldigt skönt, fredagen är välkommen med andra ord! Augusti har vi kommit in i också för den delen. Nu ska man komma ihåg att njuta av alla bra studer man får av den tid som är kvar av detta sommarlov!